Så här i mareldstider kan man ju undra lite hur de lyser. Egentligen. Mareldstider är det visserligen året runt, men vi upplever det oftast under sommaren.
Forskare har nu kartlagt den sista saknade länken (enzymet) i gåtan hur detta 400 miljoner år gamla fenomen uppstår.
Och mer spännande fakta om bioluminicens här
Missa inte filmen om expedition Bjurälven! Planer och diskussioner om att få hit föreläsare från projektet finns, tills dess får vi nöja oss med den här jättefina filmen.
http://www.svtplay.se/video/1276508/den-osynliga-alven
För den som är intresserad av grottdykning “light” rekommenderas Dykmagasinets utfärd till Tuna Hästberg. Inget gruvcert behövs.
Mer info här: http://www.dykmagasinet.se/site/aventyrsgruvan-tuna-hastberg/
Det börjar dra ihop sig för Förarintygskursen så är du intresserad skynda dig att anmäla dig!
jmlindqvist@hotmail.com eller 0707672979 (efter 14.00 alla dagar)
När mörker och kyla lägger sig passar väl inget bättre än att planera för kommande sommar. Ett ypperligt sätt att förbereda sig för en givande säsong till sjöss är att fördjupa sina kunskaper i navigering och sjömanskap.
Istället för att bara vänta på sommar och båtliv kan man nyttja den mörka årstiden till utbildning och berikning. Följande kurser kommer hållas denna vinter:
1. Förarintyg för fritidsbåt.
Grundkursen för alla vidare studier. Grundläggande sjömanaskap, navigering, säkerhet ombord.
Läs mer om kursens innehåll och syfte här:
2. Kustskepparen.
I den här kursen fördjupar vi kunskaperna i navigering, speciellt navigering utomskärs och mörkernavigering. Vi diskuterar och pratar om egna erfarenheter och insikter. Troligen den mest givande kursen av alla inom området. Mer info om kursen här:
Kurserna kommer hållas i Karlskoga. Förarintygskursen i form av intensivkurs, datum meddelas senare. Skepparkursen kommer hållas senare i år. Men anmäl ditt intresse redan nu för att underlätta planeringen.
Anmälan sker till Jessica jmlindqvist@hotmail.com 0707672979
Skepp ohoj!
Tyst på sidan, Tjärnö avverkat till förmån för de lyckliga som deltog, Gabbes på ingång. Fullbokat! Reservlista! Detta inlägg vänder sig främst till alla hemsidebesökare som gillade mina texter. Jag bloggar nu, helt fritt. Så jag tar mig friheten att lobba för min blogg. Där kan man läsa om vraket Krossaren som var ett populärt dykmål här vid Tullboden där jag tillbringar denna fantastiska julikväll. Min blogg
Jag njuter för tillfället av en “mellan-jobb-ledighet”. Kanske inte bästa timing med årstid men det är inte helt säkert. En vecka vid havet när jag har nästan allt för mig själv – väldigt avkopplande, befriande och kraftgivande.
Min sista dag här (för denna gång) tänkte jag dyka med Oxygene i Lysekil. Det visade sig dock att de bara hade kursdyk i dag och det var ju inte så lämpligt. Men, sa snyggingen, gå ut på bryggan och se efter. Det är alltid många där och dyker. Lite tvekande gick jag dit och mötte ett glatt gäng som visade sig tillhöra Chalmers Dykarklubb. Jag frågade lite försiktigt om det fanns möjlighet att hänga på ett dyk och såklart var svaret ja!
Jag har bara dykt med bra buddies, verkligen aldrig råkat ut för något skräckexempel och dagens buddy var inget undantag. Han åkte upp i 5-i-topp direkt. Jocke F och Malin har gott sällskap då CSK försåg den ensamma våtdräktsdykaren från Värmland med en av sina mest rutinerade och goa dykare, CMAS***-instruktör och RB-dykare. Första gången jag dykt med en RB-buddy så vi gick noga igenom hans pony med octopus. Vi kom i vattnet runt 15.00 och jag slogs av hur mörkt det var, på 10 meter tände jag lampan för att se det man vill se. Släggön är kanske inte den bästa dykplats jag besökt men det kryllade av maskeringskrabbor, havsnejlikor, småfisk och hummer. Vi fick köra slalom mellan tin-linorna (där gick det åt lite extra luft faktiskt). Buddyn Andreas berättade att de sett extremt mycket hummer, även trollhummer under nattdyket.. Lite synd att jag dyker våtdräkt, det här kanske var droppen. Det var kallare här än vid Smögen och Väderöfjorden och det var faktiskt lite tufft. Andreas dyker gärna med mig igen men inte om jag har våtdräkt – bara det en anledning att ta tag i det. Så jag söker ivrigt efter någon som hänger med mig till säg Uskavi och tränar på torrisdykning. För en sak har jag lärt mig denna höst: det är på hösten man ska dyka! Urusla foton men håll till godo 🙂
Med anledning av att en fiskare i all välmening tog med sig en skarpladdad mina han fått i sin fångst in till Göteborgs hamn med påföljd att inte bara han själv var i direkt livsfara utan även att halva Göteborgs innerstad fick spärras av i väntan på desarmering har Försvarmakten tagit fram säkerhetsdirektiv för hur alla former av funnen ammunition och andra explosiva ämnen ska hanteras.
Mer information och direktiven hittar du här:
Anders och Lena letar efter dig som brinner för kortare dykutfärder i vårt närområde. Har du andra ideér på hur vi kan få med fler på utfärder är du varmt välkommen att kontakta dem.
Det är en fördel om du är dykledare med det är inget krav.
För alla som missade den här fantastiska filmen i vintras; här kommer en andra chans.
Tom 11 augusti visas “The Cove” på SVT play. Se den, agera!
http://svtplay.se/t/129797/dox
Detta galleri innehåller 10 foton.
I Onsdag 20/7 under Tjärnölägret gavs den ej så vanliga möjligheten till att gå ner på Persgrunden.
Med utgångspunkt från Ursholmen utgick ribben med bl. 5 förväntningsfulla dykare. Övriga fridykare/solbadare myste under tiden på holmen. Fortsätt läsa
Jag ska åka till Kanada nästa sommar. Ett delmål är St Johns och dyk bland isberg och fridykning bland valar. Jag planerar dyka hos ett mycket erfaret och kunnigt dykcenter; http://www.oceanquestadventures.com/ Det visade sig att jag inte är ensam om den här drömmen. Janne ska med, kanske det finns fler som vill? Galet kallt och galet.. underbart!
Mitten av juni 2012. Vi åker!
Det dimper ner helt otroliga skildringar av Barbros äventyr på Grönland. Jag har missat att lägga ut att hon paddlat kajak i midnattssol samt bevittnat arbetet efter en skjuten isbjörn. Overkliga upplevelser!
Här är i alla fall det senaste brevet Barbro skickat:
29 maj 2011. Mot Kullorsuaq. Så var det då dags för några dagars “bygdebesög”/hembesök igen. Denna gång gick flygfärden till den mest avlägsna delen av Upernavik-arkipelagen. Byn Kullorsuaq ligger på en liten ö med samma namn 1½ timmes helikopterfärd rakt norrut från Upernavik. Drygt 450 invånare. Mer än dubbelt så många hundar! Man lever helt och hållet på jakt och fiske. Några andra utkomstmöjligheter finns inte. Det är hårda livsbetingelser i det krävande högarktiska klimatet. Byn hör till de fattigaste på Grönland enligt officiell statistik.
Avresan från Upernavik norrut blev framflyttad gång efter gång med några timmars varsel. Snöoväder och aska från det isländska vulkanutbrottet trasslade till tidtabellen för Air Greenland. För ett par dagar sedan kom vi faktiskt iväg till synes utan problem, tolken Daniel och jag. Men efter knappt en timme i luften fick piloten order från flygledningen att vända åter. Det var det omtalade – men helt osynliga – askmolnet, som tydligen tagit en annan riktning än den förutsedda. Kändes minst sagt lite snopet att efter ett par timmar i luften komma tillbaka till resans utgångspunkt, flygplatsen i Upernavik. Samtidigt förstås tryggt att veta, att AirGreenland sätter säkerheten främst.
Till slut kom vi så iväg på allvar idag, söndag morgon. Helikoptern är sedan flera dagar lastad med de tunga “bygde-kassarna”. Så kallar man de stora plåtlådorna, som packats fulla med sjukvårdsutrustning, läkemedel, vacciner och våra personliga tillhörigheter inklusive mat för sex dagar. (Man kan inte säkert räkna med, att det finns något större utbud av mat att köpa i byns lilla handelsbod.) Tolken Daniel och jag trängde ihop oss i den tungt lastade helikoptern med ett par bybor, som varit inlagda på Upernaviks sjukhus och nu skulle hem till “bygden” igen.
Så – äntligen! -lyfte helikoptern. Vi flög på låg höjd över det vackra, ödsliga landskapet. Inga båtar, vägar, hus eller andra tecken på mänsklig aktivitet. Bara svarta berg, vit snö och is, mil efter mil. Hisnande vackert. Man kunde se sälar, som låg på isen här och var. Utanför Upernavik är det ställvis öppet vatten. Men längre norrut är havsisen fortfarande kompakt och håller isbergen fjättrade i sitt iskalla grepp.
Plötsligt dök en en underlig bergsformation upp i synfältet. Som en hög pelare med rundad topp. Det går inte att tala medvarandra i motorbullret under färd. Daniel gjorde istället tecken åt mig – pekade med högertummen rakt upp i luften. Då förstod jag, att vi var framme.
Kullorsuaq betyder nämligen “stor tumme” på grönländska. Byn har fått sitt namn efter den ovanliga bergstoppen mitt på den lilla ön.
Vi landade utan problem på helikopterplattan i byns utkant alldeles vid strandkanten. Snö och is med fastfrusna isberg så långt ögat kunde se. Finns inga bilar på ön. Men man har en traktor med skopa. Den kom väl till pass när all vår utrustning skulle lastas ur och köras iväg till den lilla hälsostationen i byns centrum, bara ett par hundra meter längre bort. Där ska jag arbeta de närmaste dagarna och med Daniels hjälp ta hand om en lång,lång lista med inplanerade patientbesök.
Lycka till med allt och njut Barbro, vi är många här hemma som är väldigt avundsjuka..
Nu har de kommit! Sprillans nya klubbtröjor i toppenkvalitet! Bara att komma förbi vårt jättefina klubbhus, ta en fika och spana in dem, måndagar 18.30. Priset är 80 kr.
Just när man hade börjat köpa att Östersjön återhämtar sig (följer väldigt kritiska observatörer) så kommer detta..
Ett gäng dykare/reportrar har gått till botten med byråkrati, geografi, matvanor och tillväxtfrågor som leder till att Östersjön göds som en gris..
Se och agera!
Vårt grisiga hav
Visst njuter vi alla till fullo av våren som äntligen kommit till våra breddgrader? Isarna är borta, en ny värld öppnar sig igen. Mellan hägg och syren – visst är det härligt!
Men, naturens bedårande ansikte har många nyanser.
Barbro skriver såhär:
Fortfarande vinter i Upernavik. Enligt almanackan är det vår. Sol 24 timmar/dygn. Men trots sitt namn – Upernavik betyder faktiskt “Vår-stället” på grönländska – så håller vintern ännu sitt kärva grepp om den lilla staden. (1129 invånare.)
Det är isigt i de branta backarna, där de små färggranna husen klättrar upp längs bergväggen. Här skottas nödtorftigt men sandas eller saltas inte, så broddar på vinterkängorna är ett måste, om man inte vill bryta armar och ben i halkan.
Långa och branta trappor leder upp till husen. Eftersom det snöar varje dag, så blir den dagliga motionen att skotta sin trappa fram till allmän väg/kommunal trappa.
Långa istappar hänger från takutsprången. Når ibland ända ned till marken.
Centralpostkontoret i Upernavik kommun är insnöat. Ser ut att vara länge sedan någon lyckades ta sig in där.
I hamnen ligger fiskebåtarna fortfarande insnöade och fastfrusna.
Barnen, som leker på lekplatsen eller sparkar fotboll på skolgården, är påpälsade som små Michelin-gubbar.
Flockar av snösparvar flyger omkring och kvittrar. En hane satte sig till vila på min takås en kort stund.
Imorgon ska jag ut på kajak-utflykt!! (Om vädret tillåter……) Paddla på fjärden bland isbergen i midnattsol. Någon som är avundsjuk?
Ja Barbro. Det är det.. Trots dykbara vatten, syrener som snart slår ut och kappseglingsstart på onsdag..
Glömde idag igen att sätta upp en fågelholk till då grannens stammisar körts ut av en extremt motiverad flugsnappare. Han har nu tre bon och tre honor.. Talgoxarna som blev utkörda är hemlösa. Sånt får man tänka på när våren väl är här. Vi har tusen frågor! Hur mår människorna i Upernavik? Hur försörjer de sig? Livslängd, aktiviteter, utbildning?
Väldigt, väldigt avundsjuk!